Jesus, Nepal, adoption & tankar från min vardag

Om tiggeriförbud
Debatten om huruvida tiggeriförbud är rätta vägen framåt pågår i Sverige. Jag har sett dokumentären "Lyckolandet" om situationen i Norge, men det övertalade mig inte att tiggeri borde förbjudas. Jag håller inte med Ann Heberlein i debattartikeln nedan. Däremot förklarar Micael Grenholm på ett bra sätt varför tiggeriförbud är ett oklokt beslut. Han jobbar med EU-migranter i Uppsala genom Stefanushjälpen och han bryr sig människorna i fråga, till skillnad från vad vissa politiker verkar göra... Länkar nedan! 
 
 
 
 
 
Det här är en komplex fråga, men jag tror inte alls på ett förbud. Det skulle i så fall bara gynna oss priviligerade Sverigebor som slipper plågas av världens orättvisor på våra egna gator. I en artikel från SVT uttrycktes att flera göteborgare upplever sig bli ofredade när ”de uppvaktas närgånget” av tiggare. Svenskar i ett nötskal- kränkta av allt? Så här ser verkligheten ut på denna jord, och vi behöver ta tag i problemen i stället för att försöka stänga ute dem och låta någon annan, någon annanstans lösa dem. Så tänker jag.
 
 
Foto: SVT Nyheter / TT
"Synden straffar sig själv"

Idag tänkte jag dela lite reflektioner från en just nu väldigt analyserande hjärna. Jag utgår från ett citat av kristne apologeten Nabeel Qureshi (som fick lämna jordelivet som 34-åring i september i år, men han hann med mycket i Guds rike) angående synd och straff. Det kommer från boken "En enda Gud- Allah eller Jesus?" som hittills är otroligt bra! Här kommer citatet i en bild.

 

En muslimsk lärare frågade Nabeel i en debatt: "Skulle det vara rättvist av en domare att döma dig till döden för att du gått mot rött ljus?" Han syftade på att kristendomen hävdar att syndens lön är döden, oavsett hur liten synden är. Enligt islam funkar det inte så, och jag tror det är en fråga inte bara muslimer undrar över angående kristendom. Nabeels tankesätt visas i citatet ovan och jag håller med. Går vi medvetet mot rött ljus riskerar vi att bli påkörda. Jag tror att det gamla ordspråket "synden straffar sig själv" har mycket sanning i sig: väljer vi att vända Gud ryggen och lyssna på djävulens röst (= gå mot rött ljus enligt metaforen som används här) så ger vi honom utrymme och då kommer hans syften uppfyllas till slut. Låter fruktansvärt och läskigt men jag tror att vi hör djävulens röst varje dag och det är en kamp som vi bara kan vinna med Jesus vid vår sida! Viktigt också att Gud har så mycket mer makt än djävulen, Han har redan besegrat fienden i och med Jesu död och uppståndelse, och en dag kommer Gud låta oss som vill leva med Honom i en värld helt fri från ondska. Det kräver dock att vi låter Honom vara vår Kung, för Gud tränger sig inte på. Han knackar på vår dörr och om vi öppnar kommer Han in och gör sig hemmastadd. Men om vi inte vill öppna respekterar Han det även om det smärtar Honom. Han vill ha en relation med var och en av oss!

Ett påhittat (men säkert förekommande) exempel för att demonstrera vad jag menar med att synd har naturliga konsekvenser: tänk er en man som i många år har varit att i ett porrmissbruk och det har påverkat både hans personlighet och hans äktenskap. Han själv har inte gjort något för att komma ur missbruket eller hantera sina problem. Hans hustru däremot har kämpat länge både med att få mannen att inse att han behöver hjälp och med att få relationen att fungera. Men till sist, efter femton års äktenskap, ett dåligt sexliv, förväntningar hon omöjligt kan leva upp till och en allmän brist av respekt och förståelse från sin man skickar hon in skilsmässopappren. Blir mannen straffad av Gud för hans syndiga vanor och beteenden eller är de en självklar konsekvens av de val han gjort?

Mitt huvud är sprängfyllt av tankar, teorier och åsikter just nu och jag har svårt att formulera och sammanfatta tankar, hoppas ni förstår ungefär vad jag menar. Kom gärna med tankar och reflektioner om ni har några, detta är ett komplext ämne och jag har hört andra perspektiv också. 

Vägra vikthets under julen
Den här tiden på året skulle man kunna bli enormt stressad över sin vikt och hur mycket onyttigt man äter. Jag tror väldigt många blir det. Jag känner av de tendenserna hos mig själv, tyvärr- men jag tänker inte låta dem ta makt över mig. Julen är en tid när man kan unna sig. Inte frossa, men inte heller stå över saker som andra äter på grund av dåligt samvete. Jag vill njuta av julen utan att må dåligt över min kropp och mitt utseende.