Jesus, Nepal & tankar från min vardag

Min tredje förälskelse
Nu ska jag berätta för er om en av mina förälskelser. Jag har inte skrivit så mycket om mitt kärleksliv på bloggen förut och det känns sunt, men det här var så länge sedan att det bara är kul att skriva om.
 
Jag brukar tänka på den här killen som nummer tre av mina förälskelser. Men tvåan var egentligen inte så betydelsefull. Och jag var ju så ung med alla de tre... Ändå hade jag starka känslor tidigt. 

Jag kommer inte berätta alla detaljer. Inte för att det skulle göra något om ni skulle lista ut vem det är, men man kanske inte vill ha vad som helst ute på nätet. Men okej, nu kör vi.

Berättelsen utspelar sig någon gång under tiden i Nepal, alltså mellan att jag var 8 och 13 år. Killen var inte nepales och inte svensk. Det är ju intressant att spekulera kring varför det blev just han. I min dagbok motiverade jag mina känslor med att han var snäll. Senare la jag till snygg och rolig, där blir bilden lite mer komplett men ändå långt ifrån. Jag tror det handlade mycket om att han var äldre och "cool", alla vi yngre beundrade honom på något sätt. Och han var ganska flirtig mot mig, inte i början men när vi blev äldre, och det höll det nog vid liv där det kanske skulle tonats ner annars. Mot slutet av förälskelsen funderade jag faktiskt på om han gillade mig. Blickarna han gav mig och sättet han försökte få mig att skratta på. En annan del i varför jag blev kär i honom är nog att jag alltid haft lätt att bli kär och så fanns det inte så många killar att välja på. Det lät ju romantiskt...
 
Men det var verkligen starka känslor, trots att jag var så ung. Jag skrev följande i min dagbok 20 februari 20XX. "Jag vet inte HUR jag kommer STÅ UT med att aldrig mer träffa XX i Nepal. Aldrig att han får mig att skratta. Jag tror inte det finns bättre killar än XX i Sverige." Vad gulligt, tänker jag ju nu, men då var det ju blodigt allvar.

Det sorgliga var att jag aldrig var mig själv med honom. Jag var mer tillbakadragen, inte lika flamsig och pratsam som jag egentligen var. Den ideala kvinnan redan då, inser jag nu när jag reflekterar över det. Passiv och söt, synas men inte höras. Varför anpassar vi oss så ofta efter männen? Grrr. Nu kom det lite feministisk vrede mitt i det hela. Det har jag i mig även om jag inte riktigt vet hur jag ska förhålla mig till feminismen som helhet.

Side track.

Jag var medveten om att jag inte slappnade av med honom. Jag trodde väl inte att han skulle gilla den jag verkligen var.

Den sista gången vi sågs hade det gått ett bra tag när vi varit i olika länder. Under den tiden hade mina känslor gått upp och ner, vi hade mailat en del och jag visste inte riktigt vad jag kände. Men jag hade bestämt mig för att nu skulle jag vara mig själv. Så det var jag, kanske överdrev jag till och med mina negativa sidor för att jag inte ville försöka försköna mig själv mer. Och det funkade. Jag minns till och med att han sa något om att jag inte var så trevlig som man trodde. Ouch. Efter den tiden var det över på riktigt. Känslorna var borta. Det kändes tomt och ovant, jag tror jag grät lite.

Jag har fortfarande sånger jag associerar starkt med honom. Men jag känner ingenting när jag ser honom på bild. Jo, kanske lite när jag ser gamla bilder. Lite vemod. Men ingen attraktion, och aldrig i livet att jag vill ha tillbaka det som var. Det är ändå skönt. Det tar ett tag, men man kommer över killarna.

Ni kanske undrar varför jag aldrig berättade för honom om mina känslor, speciellt eftersom jag funderade på om de var besvarade. Men det var helt otänkbart för mig där och då. Vi hade en väldigt speciell kultur i missionärsteamet, allt man gjorde angick alla på något sätt och många hade en väldigt restriktiv syn på förälskelser och relationer mellan motsatta kön. Jag minns att en av mina vänner sa att hennes föräldrar förbjöd henne att vara kär innan hon var 18. Jag tror de menade dejta, men... Det fanns inte i min vildaste fantasi att jag och killen skulle kunna bli ett par. Det gick helt mot kulturen både i Nepal och i teamet. Även om mina föräldrar hade accepterat det hade hans med stor sannolikhet inte gjort det, och hade de gjort det hade de andra föräldrarna varit extremt kritiska. Så såg det ut. Och det är inte som att jag önskar nu att jag hade haft ett förhållande i den åldern.
 
Något som slår mig när jag tänker tillbaka på den här förälskelsen är att jag verkligen inte bjöd in Gud. Jag vet inte om jag bad över situationen någon gång. Min relation med Gud var inte så stark då som den är nu men ändå, jag bad ju över mycket. Men det dröjde innan jag började låta Gud vara delaktig i mitt kärleksliv. Jag kan verkligen rekommendera er att göra det, det är så skönt att inte vara ensam i alla känslor och tankar.
 
Nu kommer en bild på mig i den åldern. Lite söt ändå. Jag var tvungen att anonymisera kvinnan bakom mig, jag tycker inte man ska lägga ut bilder på folk utan att fråga dem, och att fråga henne blir lite krångligt.
 

Sådär, nu har ni fått storyn om en av mitt livs många crushes. Hoppas ni tyckte det var kul att läsa, det var kul att berätta i alla fall ;)
8 saker ni kanske inte visste om mig #3
Förra och förrförra sommaren gjorde jag listor på 8 saker ni kanske inte visste om mig. Ni hittar dem HÄR och HÄR. Jag tänkte att det kanske var dags för en till sådan lista, enkäten jag gett er visar att många vill veta lite random grejer om mig. Jag tänkte göra en lista med 7 grejer men det är ju lite kul med #3, undrar hur många jag kommer hinna med om jag gör en varje år. Här kommer i alla fall åtta facts om mig.
 
Jag har bakteriefobi. Jag har inte skrivit detta på mina tidigare listor för att de flesta runt omkring mig vet om det, men nu tror jag jag har fler läsare som inte känner mig. I vilket fall som helst så är detta något jag lidit av i många år och det yttrar sig till exempel genom att jag tvättar händerna mycket, undviker att ta i dörrhandtag, spritar av mobilen med jämna mellanrum, aldrig skulle äta bröd med händerna i skolans matsal osv. Det är helt klart ett problem men jag kämpar inte emot det så aktivt som jag egentligen borde. Om ni har tips för hur man kommer över det här får ni gärna dela dem.
 
Jag är vegetarian men äter ganska mycket veganskt när jag själv får bestämma vad jag äter (på bibelskolan blev det inte så mycket men jag tar sällan ost till exempel). Det är främst av miljöskäl (HÄR kan ni läsa om anledningen till mitt miljöengagemang) men också för att det är sjukt att djur behandlas som de gör för att vi ska kunna äta deras ägg och mjölk. Att de trycks in i fabriker och får leva liv som är onaturliga för dem. Nej, alla har det inte så men väääldigt många. Och ofta har man inte ens koll på hur maten man äter har producerats.
 
Hur söta bebissushis? Apropå punkten ovan.

Jag är lite rädd för både katter och hundar. Inte alla hundar, och inte katter om de sitter stilla... Men det gömde sig en katt i förrådet en gång när jag skulle hämta Novas pellets och då skrek jag kan jag säga. Den blev också livrädd så vi kanske är kvitt...

Mitt hår har sedan typ ett halvår tillbaka (?) identitetskris. Det vet inte om det vill vara lockigt eller rakt. Detta är dock inte många som vet för att för att dölja detta (och för att det är skönt) sover jag alltid i flätor. Om jag inte gör det ser mitt hår ut typ såhär: 
 
En side note är att under det jag skulle klassa som min första eller kanske andra depression när jag var 13 var det som en tvångstanke att jag var tvungen att sova i flätor. Senare när jag mådde bättre associerade jag flätor med att jag mådde dåligt så då ville jag i stället aldrig ha det. Låter konstigt men jag tror det var att det hade just med sömnen att göra eftersom det hade varit känsligt hela mitt liv och under depressionerna sov jag extremt dåligt. Nu har jag dock inte haft problem med sömnen på ett och ett halvt år vilket nog är rekord för hela mitt liv. Tack Jesus!

Tre icke-kristna artister jag uppskattar just nu är Adele, Veronica Maggio och Miriam Bryant.

Jag håller på att läsa igenom Bibeln från början till slut och har kommit till Domarboken. Jag fick en fråga om det för ett tag sedan här på bloggen och det hjälpte till att motivera mig. Det har faktiskt gått väldigt bra, jag har hittat mycket intressant i Moseböckerna. Jag skulle dock inte rekommendera det om man inte läst så mycket i Bibeln innan, det är bättre att börja i Nya Testamentet då.

Jag är jättesugen på att vara gravid och få en liten bebis. Jag kan bli avundsjuk när jag ser folk runt omkring mig som är gravida eller har små barn. Missförstå mig inte, jag är inte redo att bli förälder och jag planerar verkligen inte att få barn de närmaste fem åren åtminstone men jag längtar efter att eventuellt vara gravid någon gång i framtiden. Fatta vad häftigt att ha en liten människa som växer inuti ens livmoder.
 
Mitt lokalsinne är värdelöst. Alltså verkligen TOTALT värdelöst. I somras gick jag vilse i mitt bostadsområde och jag har liksom bott där i 12 år! Jag kan inte läsa kartor heller, orienteringen i skolan var det värsta jag visste. Jag kan knappt ens följa en vägbeskrivning på Google maps, det innefattar väl något mått av kartläsning. Så om ni någon gång planerar att gå vilse är det mig ni ska ta med er.
 
Jag & mitt fejk-lockiga hår. Utom det längst upp då...
Jag ska gå bibelskola!
I fredags på Frizon såg jag en flyer från Götabro bibelskolor som ligger alldeles nära Torpområdet, utanför Örebro. Jag har sett den här infon massa gånger men just den här gången fastnade jag för infon om "26 dagar", en fyra veckors lång bibelskola. "Fy vad kul, det vill ju jag gå på", tänkte jag och mailade och frågade om man fortfarande kunde ansöka. Det kunde man, så jag skickade in ansökan och idag fick jag veta att jag kommit in! På söndag åker jag alltså till Götabro för att tillbringa nästan fyra veckor där. Jag är så sjukt taggad!! Det här blir förhoppningsvis inte den enda bibelskolan jag går på (jag är sugen på en sådär tre-fyra till) men just nu har jag inte möjlighet att gå någon annan och det känns så kul att det här passar för mig. 
 
Götabro är en speciell plats för mig. Jag har gått på Missionärskonferensen där med min familj flera somrar och umgåtts med gamla och nya vänner. Det ska bli jättemysigt att få ha det som mitt tillfälliga hem.
 
 
Ska bli kul att få dela min nya vardag med er!