2

Äntligen helg!

Så har jag överlevt min fem dagars jobbvecka och nu är jag ledig i fyra dagar (tror jag). Ni kanske tycker jag överdriver men jag börjar jobba 07.45 och det är en bit att cykla/åka buss vilket betyder att alarmet ringer 05:48, och sedan har jag slutat mellan 15.20 och 16.20. Och sedan kommer man hem sent och orkar inte göra något mer förrän man ska sova vid 21.30. Det är faktiskt ett ganska påfrestande jobb både fysiskt och psykiskt (kommentarer som "det ser ju knappt ut som du gjort det där förut" om att dammsuga och "du kan nog inte så mycket som du säger att du kan" plus att ständigt jämföras med min kollega som alla älskar). Men det har funkat rätt bra, jag tror jag trivs bättre nu än vad jag gjorde i våras. Det är skönt. 
 
Just det, måste ju dela veckans lilla vardags-vittnesbörd. Jag var på väg till kontoret en dag tidigare i veckan och höll på med min mobil samtidigt som jag cyklade (gör inte det barn!). Då såg jag i ögonvrån min 94-åriga favorittant som var ute och gick. Hon tittade på mig men det var liksom för sent för att säga hej. Jag blev så arg på mig själv för att jag höll på med mobilen och tänkte att jag måste sluta göra det så mycket. Och så hade jag så dåligt samvete för att jag inte sa hej. Eftersom jag ska till Nepal tänkte jag att det kanske var sista gången jag träffade henne. Jag tyckte verkligen det kändes jobbigt. Så jag bad till Gud att jag skulle träffa tanten igen, kanske om två veckor när hon skulle ha städning igen. Men det kändes faktiskt ganska osannolikt. Så igår när jag var klar för dagen och var på väg tillbaka till kontoret såg jag tanten gå mot affären. Jag blev så glad! Jag stannade cykeln och började prata med henne, sedan fick jag följa med henne och hjälpa henne vid bankomaten. Det var en liten grej som betydde så mycket för mig och jag tror verkligen det var Gud. Att jag bara behövde vänta några dagar innan jag träffade henne och att jag slutat för dagen, hade jag varit på väg till nästa kund hade jag kanske inte hunnit följa med henne till bankomaten.
 
Jag måste säga en gång till att det är superbra om ni gör den nya enkäten som ger mig en bättre bild av vilka ni läsare är (hur gamla ni är, om ni är kristna och om ni känner mig) och vad ni vill läsa om. Det är bara sex frågor och går superfort. Och om ni inte redan gjort den gamla enkäten får ni gärna göra den också!
 
Som jag sagt tidigare så har jag en hel del inspiration just nu så det kommer några spännande inlägg framöver. Bland annat tänkte jag berätta om en av mina stora crushes. Den idén kom utifrån ett av enkätsvaren där förhållanden/kärlek togs upp som ett ämne att skriva om. Så ni är med och påverkar :) 
 
 

Kommentarer:

1 Sonja:

skriven

Det där låter tveklöst som ett väldigt krävande arbete! De där kommentarerna , auch!!! Jag hade typ dött 😅

Svar: Ja, lite ont gör det... men man får ju tänka att det inte är mig det handlar om egentligen, de som säger sånt har generellt en ganska taskig inställning till allt.
Jesus, Nepal, adoption & tankar från min vardag

2 Sonja:

skriven

Det är som när man har skavsår och börjar klaga på sina medfotgängare.


Svar: Ja men precis!
Jesus, Nepal, adoption & tankar från min vardag

Kommentera här: