1

Äntligen i Nepal ♡

Framme i Nepal!! Underbart. Tänkte berätta om resan och de första två dagarna i landet.

Vi flög från Stockholm i två sträckor, typ 3,5 plus 6,5 h. Vi mellanlandade i Istanbul (Turkiet) och var där i typ 5 timmar. Sedan flög vi till Kathmandu. Jag fick samma mat två gånger, ris och kyckling som jag inte åt (man kan inte beställa både glutenfritt och veg) och sov bara en timme på hela natten men annars gick det bra. Strax innan midnatt svensk tid satt jag i det nedsläckta planet mot Kathmandu och grät. Så overkligt att efter nästan tre års väntan och längtan skulle jag snart vara tillbaka i mitt älskade Nepal.

Vi landade i Kathmandu vid 06.30 lokal tid och möttes av kylig luft och en ganska tom flygplats. Vi stod och krånglade med visum i typ två timmar, sedan fick vi äntligen komma ut i staden. Åkte taxi genom huvudstadens gator, förbi de hemlösa hundarna, fruktstånden och nepaleserna i färgglada kläder. Vi åkte vilse först men sedan kom vi fram till Goshen House, det kristna vandrarhemmet som vi bodde våra 6 första veckor på 2008. Nu har det dock flyttat vilket var lite sorgligt. Där träffade vi Kristin, ett 29-årigt missionärbarn från Tansen som var med oss en hel del när vi var här 2015. Vi bodde i byarna och delade bajspåse (inte så illa som det låter) med henne så hon blev som en del av vår familj. Vi har träffats i Sverige men det var kul att träffa henne i Nepal igen även om det bara blev en halv dag!

Vi åt lite och sov ett par timmar, under den tiden kom familjen Jirénius som är här med oss i 1,5 vecka. När de också fått sova litegrann åkte vi till en annan del av Kathmandu och åt och shoppade. Jag köpte örhängen och tyg till en kurta suruval (de kläder nepalesiska kvinnor oftast har). Kathmandu är en storstad och det var kaos, fullt med folk, djur och motorcyklar. Men jag tyckte det var härligt!

Moa & Filippa
 
På kvällen åt de flesta av oss kvällsmat på ett mysigt café, sedan packade vi ihop och la oss tidigt. Vi hann sova typ 8 timmar innan vi gick upp för att åka till Pokhara, den stad dit flest turister åker (näst efter Kathmandu I guess). Vi är elva personer och otroligt nog blev det billigare att åka en egen minibuss än en turistbuss (lokalbuss kändes inte som ett alternativ av många skäl). Så vi kunde själva bestämma hur vi skulle sitta och var vi skulle stanna. Resan tog ca 8 timmar, jag tyckte den gick snabbt och smidigt. Jag jämför med när vi åkte till Nkinga i Tanzania, det tog väl 15 timmar, vi fick två-tre superkorta toa/mat-stopp och blev sjuka av maten. Hur som helst. Till lunch fick jag äta min första daalbhat, det var underbart. Den kostade 12 kr per person, då ingick påfyllning av ris och linser. Ganska värt.
 
Nu är vi alltså i Pokhara och bor på vårt favorithotell Sacred Valley. Det är verkligen i ett turistområde, det är fullt av oanständigt klädda västerlänningar, fina restauranger och små affärer med trekkinggrejer, sjalar och smycken. Inte min favoritplats kanske men eftersom det här var vårt semesterställe under fem år så är det ganska speciellt. Idag åt vi jättegod indisk middag på Almonds där jag har så många minnen.

Att återanpassa sig till livet i Nepal går snabbare och snabbare för varje gång. Jag har redan kommit in i att inte borsta tänderna med kranvatten och inte slänga papper i toaletten (misslyckades dock med det senaste i går natt, jag var lite för trött...). Jag har också pratat en hel del nepali även när det inte behövts och känner mig hyfsat bra på det. Men jag vill verkligen lära mig mer de här veckorna!

Nu närmar sig klockan 23 och jag, Moa och Filippa ska strax sova. Wifit är segt så vi får se hur det går att publicera det här. Skönt ändå att det är så, jag vill ju använda mobilen mindre.
 
Nu har vi två dagar av avslappning i Pokhara innan vi ska ut och trekka i fem dagar. Ska bli skönt att ta det lite lugnt!

Kommentarer:

1 Siv:

skriven

Underbart, känns som jag oxå reser med er 😉
Tack för att du delar intryck o tankar😘💕🤗

Svar: 😊❤
Jesus, Nepal, adoption & tankar från min vardag

Kommentera här: