Jesus, Nepal & tankar från min vardag

Ett dygn i Nkinga
Som rubriken säger: nu har vi varit ett dygn i Nkinga! Resan hit bestod av att sitta på ett bussäte konstant mellan kl 06 och kl 21 (15 timmar), med undantag för två pauser för toabesök/lunch på sammanlagt 15 minuter. Under båda pauser var det några från vår familj som var sist att gå på bussen igen så de tutade och började köra för att vi skulle skynda oss tillbaka... Det var verkligen extremt korta pauser. Men bussresan gick bra, det var väldigt raka vägar jämfört med Nepal och inga stup på kanterna! Vi sov mycket också vilket var skönt. 
 
Lägenheten vi ska bo i de kommande två veckorna är väldigt fin med tanzanianska mått (och även med de nepalesiska mått som vi ganska naturligt bär med oss). Den ligger alldeles nära sjukhuset och det märks att det är många svenskar som bott här genom åren (t ex genom att det är svenska eluttag och en massa svenska böcker i bokhyllorna). Vi har tre sovrum som vi delar på i familjen och två badrum (!). Det finns också ett kök och ett stort utrymme med matbord och soffgrupp. Det delar vi med Marita, en svensk sjuksköterska som har varit med och anpassat sjuksköterskekursen till tanzaniansk kontext tillsammans med mamma. För det är ju det som är anledningen till att vi åkt hit: att Pediatric Nursing Course som mamma utvecklade i Nepal ska startas här på Nkinga. Jag skrev lite om det HÄR och ni kan läsa ännu mer från mammas perspektiv på familjens blogg, poardeby.blogg.se (där finns det också en massa härliga inlägg från Nepal-tiden i arkivet!).
 
Idag har vi besökt sjukhuset, som är otroligt fint. Det enorma svenska inflytandet är tydligt, Läkarmissionens loggor sitter på väggarna och personalen har kläder som kommer från svenska sjukhus. Jag har förstått att det bodde ett stort gäng svenska missionärer här för några decennier sedan, men nu är det en större andel av personalen som är tanzanier, även om det fortfarande är många svenskar här. Jag ser fram emot att få veta lite mer om sjukhusets historia, än så länge är min kunskap på det området begränsad...
 
Vi har också varit ute på "marknaden" alldeles i närheten. Det är ett väldigt lugnt område, inte mycket trafik och inte så många affärer. Tjejerna i familjen köpte några tyger som vi ska sy upp klänningar av, en sömmerska var och hälsade på oss nu på kvällen och tog våra mått, det blir spännande att se vad det blir av det :)
 
Vi har inget wifi här utan använder 4G, därför lägger jag inte upp så många bilder men nedan får ni tre stycken i alla fall! 
 
Mamma, Juni och Moa utanför sjukhus-entrén.
 
Det är så grönt och fint här (nu), så mycket växter!
 
Vägen utanför sjukhusområdet.
 
 
Nu närmar sig klockan 22 och dygnsrytm här är inte lika sen som i Sverige, så snart ska jag gå och lägga mig under mitt myggnät. Tack för ni läser och ta hand om er!
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress