Jesus, Nepal, adoption & tankar från min vardag

Livet med fem andra familjemedlemmar
Ibland blir det lite mycket, till & med för mig. Jag som inte brukar ha problem med att ha massa folk omkring mig, som alltid (?) sett en stor familj som idealet, som blev "100% extrovert" på det senaste personlighetstestet jag gjorde (stämmer såklart inte men det säger ju ändå något). Även för mig blir det då och då jobbigt med två föräldrar och tre småsyskon. Speciellt när vi bor på en liten yta och ännu mer när vi är på väg från ett ställe till ett annat...
 
Ikväll var ett sånt tillfälle när man känner att det är lite tröttsamt att vara så många. (Nej, vi är inte direkt familjen Annorlunda, jag känner några av syskonen i en familj med 16 barn. Men ändå, vi är fler än genomsnittet...) När jag har ont i huvudet, John och Juni pratar i mun på varandra, mamma och pappa vill att jag ska dammsuga... och när man lite senare har en lugn stund ensam på badrummet kommer systrarna inspringande och en övertrött Juni måste gå på pottan. Ibland vill man bara stänga in sig och inte göra allt man förväntas göra.
 
Men. Jag är fortfarande glad att min önskan om fler syskon uppfylldes, jag vill fortfarande ha 4-7 barn och jag älskar fortfarande min familj  s å  m y c k e t. Klyschigt men sant. 
 
 
PS. I fredags kom en fotograf till oss och tog massa fina familjfoton på Alsters Herrgård. Ser fram emot att få visa några av dem för er!!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress